Som bank kontaktar vi aldrig kunder för att be om information. Det gör inte polisen, andra kortutgivare eller myndigheter heller. Om någon gör det är det ett stort varningstecken och du ska aldrig dela med dig av personlig information när någon ber dig göra det via telefon, e-post eller meddelanden.
Att ett samtal, ett mejl eller ett sms ser ut att komma från en betrodd källa är inga som helst garantier. Tvärtom. Många bedragare använder dataprogram för att få det att se ut som du kontaktas av någon som du litar på. Genom att bygga upp en falsk trygghet hoppas bedragaren kunna lura dig lättare.
Ingen annan än du själv ska känna till dina kort-, konto- och inloggningsuppgifter.
Signera aldrig inloggningar, överföringar eller liknande som någon okänd initierat.
Släng mejl, sms och meddelanden du inte känner igen, helst utan att öppna dem.
Var noggrann med att kontrollera vad du identifierar dig mot och vad du signerar.
Genom att ha koll på bedragarnas arbetssätt blir du medveten och svårare att lura.
Var skeptiskt till oanmälda kontakter. Är du osäker, avbryt kontakten och ta hjälp av någon du litar på.
Om du har blivit utsatt för bedragare, är det viktigt att vidta åtgärder.
Vill du komma i kontakt med oss? Ring Kundservice på 031-83 89 30. Behöver du spärra ditt CarPaykort? Ring Spärrservice på 031-83 89 80.
Vi värderar tryggheten för dig högt och har din säkerhet som högsta prioritet dagligen. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra ditt skydd på för våra produkter och tjänster. Allt för att det ska vara tryggt för dig som är kund, och svårt för den som är bedragare.
Bedrägeriförsöken ökar och det har blivit allt vanligare att bedragaren utger sig för att ringa från banken, polisen och myndigheter. Det vill Sveriges banker och Svenska bankföreningen sätta stopp för. Initiativet ”Svårlurad” ger dig ännu fler konkreta tips på hur du kan skydda dig själv och närstående mot bedrägerier.
Var alltid vaksam på okända samtal och ge aldrig ut dina kort- och kontouppgifter. Volvofinans Bank, andra kortutgivare och myndigheter skulle aldrig ringa upp dig för att be dig att logga in med BankID, ge ut dina kortuppgifter eller personliga koder.
Bedragaren kan utge sig från att ringa från polisen för att informera om ett pågående bedrägeri. Eller säga sig ringa från en myndighet som måste agera snabbt på grund av en fara. Ett annat exempel är att bedragaren påstår sig ringa från ett känt datorföretag eller din it-support, och behöver få ta över din dator via fjärrstyrning för att kunna stoppa ett intrång. Oftast påstås din hjälp behövas i form av till exempel en personlig inloggning. Ett annat varningstecken är att det är mycket bråttom.
Phishing, även kallat nätfiske, är när bedragaren skickar mejl eller meddelanden till dig och utger sig från att var någon annan. Med hjälp av programvaror eller hackade konton kan bedragaren se ut att skicka från en trovärdig och betrodd adress. Oftast är syftet att lura till sig dina personliga uppgifter såsom kortnummer, koder och lösenord.
Bedragaren skickar ett mejl där det står att ditt kort eller konto riskerar att stängas ned. Eller skickar ett sms där det står att paketet som du väntar på har kommit på villovägar. Du uppmanas därför att bekräfta att allting är okej eller beställa ny frakt via en länk som leder till en falsk sida som ser ut att tillhöra avsändarens företag. När du skriver in dina uppgifter på den fejkade sidan så kan bedragaren använda dem för att logga in på riktigt i ditt ställe.
Det börjar bli vanligt med bedrägerier via sociala medier som Facebook, där bedragare ofta utger sig för att vara någon i din kontaktlista. Via tjänsten för meddelanden (som till exempel i Facebooks fall heter Messenger) kapar bedragaren ett konto och skapar kontakt för att försöka lura till sig dina kort- och koduppgifter.
Du får ett meddelande där en vän säger sig behöva ekonomisk hjälp. Lösningen är att du ska godkänna en överföring av pengar. Bedragaren kan redan ditt personnummer och ber dig legitimera dig via BankId för att kunna in som dig på ditt konto.
Många lägger ut saker till försäljning på Marketplace, Blocket och Tradera. Tyvärr är det vanligt med bedrägerier där också, där bedragare försöker sälja och ta betalt för varor inte finns. Risken är att du betalar för något som du aldrig får – och i värsta fall, även blir lurad på mer där till.
Du hittar en vara du vill köpa, och dessutom till ett otroligt pris. Säljaren vill gärna göra affär, men hinner tyvärr inte ses för att visa upp objektet. Och du måste betala i förskott eftersom det är många som är intresserade. Eller så kanske du ombeds godkänna affären via BankId. Du vill verkligen ha den saken till det billiga priset och skickar därför över pengar, eller går med på att slutföra signeringen som någon annan startat. Det är då som kontot tas bort och bedragaren försvinner med dina pengar.
Ficktjuvar och bedragare som vill komma åt din plånbok och dina kort förekommer fortfarande. Därför är det viktigt att du har uppsikt över din plånbok, din väska och mobiltelefon, eller vad du nu än förvarar ditt fysiska bankkort. Speciellt på platser med mycket människor runt omkring dig.
Du har precis tagit ut pengar eller gjort ett köp med kortköp som krävde din pin-kod. På den trånga gatan blir du stannad av en person som frågar om vägen. Eftersom du vill hjälpa till märker du inte när bedragaren eller någon i dennes sällskap stjäl plånboken med ditt kort. Precis lika lite märkte du att samma person stod bakom dig i kön till bankomaten eller i butiken vid ditt köp.
Vid så kallad skimning eller kortkapning använder bedragare en särskild utrustning vid kortterminalen som kopierar information från magnetremsan i kortet och ofta fångas koden upp via dolda kameror.